

Därefter behövdes mat i magen och sedan ville Tove promt höra på körmusik. Så det blev Kammarkören - i stora salen i Konserthuset. Båda brudarna satt stilla och lyssnade, dirigerade med lite och framför allt applåderade - maximalt. De satt och lyssnade i nästan 30 minuter. Imponerande, eftersom musiken var av det modernare slaget och kanske mest uppskattades av mamma.
Vi avrundade med en promenad genom stan. Det tog lite tid eftersom vi träffade vänner och bekanta här och var. Sista stoppet vid 20-tiden var pressbyrån och med varsin tablettask i näven gick bilredan hem bra. Men sen tog krafterna slut - fullständigt slut. Frida var övertrött och grät och grät och grät.
-Jag vill inte sova, snyftade hon gång på gång.
Mamma fick ligga intill och småprata lite. Frida lugnade sig men fortsatte sitt mantra "jag vill inte sova". Jag tror faktiskt att hon efter en stund somnade mitt i en mening...
Natten till idag (måndag) var mindre rolig. Frida vaknade - med öronont... Det gick över med lite Ipren, men läkarbesöket idag avslöjade röda hörselgångar och en rodnad trumhinna. Det blev "bara" örondroppar, men vi ser redan hösten framför oss...
Imorgon kommer fotografen till dagis. Ska bli spännande att se hur årets bilder blir. Fotografen var förövrigt även på mammas jobb idag (kanske inte samma fotograf). Resultatet kommer så småningom på jobbwebbens personalsidor.
1 kommentar:
Näää, stackars lilla pluttan. Hur har det gått med dropparna då?
Kram från oss som vet hur det är :)
Skicka en kommentar