Nyårsfirande? - näääää

Huset var städat, fikat framtaget, maten förberedd - då ringer familj nummer ett och säger att de är sjuka. Efter ytterligare en stund ringer nästa familj återbud på grund av sjukdom. Men fortfarande var vi tre familjer som skulle fika och äta och fira tillsammans. Då, ca en halvtimme innan vi ska fika, upptäcker vi att Tove har feber... Alltså är det vår tur att ringa återbud.

Efter att Tove fått en alvedon fikade vår lilla familj tillsammans, men det finns som ni förstår massor med bullar över.

Vi tog näsdroppar, både Tove och mamma, och sedan åkte pennor och papper fram - och se det blev en historisk nyårsafton på ytterligare ett sätt - Frida ritade sin allra första gubbe. Så fin, så fin på ett solgult papper.

Nu sover pappa och Frida en stund, och sedan verkar det ändå bli lite firande ändå. Grannarna kommer över när våra barn somnat och deras minsta lagt sig (de har en barnradio med låååång räckvidd). Deras stora tjej får följa med. De tar med sig förrätten de förberett till åtta personer och så bjuder vi på vår fiskgryta (som troligen kommer räcka i flera dagar...)

Gott nytt år!

sång och glädje

Tove gillar att sjunga och har nog fått sin första riktiga idol - Amy Diamond... Men hon har hittills bara lärt sig en kort bit av låten.

Efter lunch åkte pappa och brudarna iväg på diverse ärenden. Mamma lade sig i soffan i ett försök att kurera förkylningen, som inte vill ge sig. Senare på kvällen läste vi på nätet och symptomen för bihåleinflammation stämmer på pricken (tyvärr), så imorgon ringer mamma till vårdcentralen.

Ett av ärendena för far och döttrar var förresten att besöka en lekpark. Frida trivdes - så klart!

om julafton

Tomten är genomskådad. Tove konstaterade (kanske med lite assistans från kusin Melvin) att tomten var fejk. Hon såg att tomten som kom hade skägg som satt fast med ett band runt huvudet. Det andra tydliga tecknet var att han inte hade en säck, utan bara en papperspåse.
- Tomten har en säck med många klappar i, men den här tomten hade bara en påse med några paket i, så det var inte en riktig tomte, konstaterde hon krasst.

Trots detta - och det faktum att i princip samtiga närvarande var mer eller mindre krassliga - blev julaftonen mycket lyckad. Mamma hade ingen röst, mormor hade feber, barnen snorade i kapp och vi var många som hade hosta. Men mat åt vi, skålade gjorde vi och paket fick vi - allihop. Dessutom fick mamma och hennes storebror äntligen se på Karl-Bertil Jonsson tillsammans, så som vi gjort under hela uppväxten. Det är en viktig tradition!

På juldagen fortsatte kalasandet, eftersom både mormor och kusin Melvin fyllde år. Vi smög upp på loftet och sjöng (alla utom mamma, som fortfarande saknade röst) och sedan blev det paket och tårta. Mycket trevligt.

Väl hemma igen kan vi konstatera att dockhuset fortfarande är en succé (även om möblerna plockas ut på mattan), att Fridas Pingu-bok med knappar som låter är lika intressat för storasyster Tove, att de nya dockorna med tillhörande barnstolar också är en hit samt att Tove ääääälskar alla sina Hello Kitty-kläder (linne, trosor och strumpbyxor). Dessutom gillar Mamma gillar sina nya raggisar och pappa vann 50 pix på mega-trisslotten. Det har med andra ord varit en riktigt god jul!

Man kan ju alltid försöka ...

Strax efter 19.30 ikväll, då Tove redan låg å drog rejäla stockar, ropade Frida ut:
- Bajs.
Jag (pappa) gick in till henne där hon satt upp i hennes säng. Tämligen övertygad om att hon inte hade bajsat - sånt märks ganska omgående om man är i hennes närhet - tittade jag ändå i hennes blöja och konstaterade att det såg fint ut.
- Du har inte alls bajsat, sa jag.
Hon gav sig inte.
- Kiss.
- Ja, men det klarar sig nog. Lägg dig nu ner.
Då satsade hon allt på ett kort - vad som helst för att slippa ligga kvar i sängen tydligen.
- Jag är blöt.
Något hon säger när hon kissat igenom blöjan och blivit blöt i byxan och oftast ner i sängen.
Jag kände efter.
- Nej, du är inte blöt. Lägg dig nu ner på kudden och sov!
Besviken och en smula trotsig la hon sig då ner, lätt bölandes, mitt i sängen med huvudet mot fotändan. Inte en chans att pappa skulle vinna kampen på alla flanker.
Fem minuter senare var även hon ute i sömnskogen och släpade på stockar.

Vi återkommer med en rapport, medelst bilder och kanske ett filmklipp, från julafton. Även denna gång var tomten på besök, dock utan att ha hakat i en mjärde på vägen.

Första klappen en hit!

Tomten hade inte plats i släden på väg till morbror Stefan, utan hade lämnat en stoooor julklapp hos brudarna under natten. Den var så stor att den fick gömmas under en filt i köket. När filten togs bort utbrast Tove:
- Ohh!
och Frida
- Ett hues!
Sedan var leken igång och efter en stund fick vi veta att klappen gått hem:
- Jag älskar dockskåpet!, sa Tove.

Kram och God Jul!

Lälp?

Middag. Frida sitter bredvid mamma.
På tallriken lägger mamma upp en majsplätta och ska börja skära den i bitar åt Frida. Men det gillas inte av fröken.
- Inte lälpa, säger hon först bestämt en gång men när mamman inte hinner avslutar att hjälpa snabbt nog - det vill säga inom 0,5 sekunder - lägger hon lite "tyngd" bakom sitt krav:
- INTE LÄLPA, skriker hon och jag undrar om det inte sprack lite i ena kanten på köksfönstret.
Efter att Frida utfört ett litet kortvarigt pill i maten på högst sex sekunder vänder hon sig till mamma igen:
- Lälpa mig.

God Jul!

Jag (mamma) hade stora planer för årets julkort, men orken räckte inte. Det får istället bli en favorit i repris från september, men det är en mysig bild från en busig stund i myshörnan.

Nu hoppas vi på en så förkylningsfri jul som möjligt hemma hos mammas bror med familj. Vi blir totalt nio vuxna och fem (kanske sex) barn. Säkerligen lagom kaotiskt och rörigt, men garanterat mysigt!

Många kramar till er alla. Hoppas ni får en riktigt God Jul!

"ja tugga ju!"

Så där ja, nu kan ni se hur vi har det när vi äter mat i vår familj.

Dagen idag har varit ganska lik dagen igår, dvs snor, hosta, feber och vila (för Frida och mamma alltså). Vi har fortfarande inte fått i Frida nån större mängd medicin. Lite lyckades vi smussla ner i vällingen, men det vi försökte gömma i filen upptäckte hon direkt. Hon fick kväljningar direkt och utbrast "kreäk". Sedan blev det smörgås till frukost istället.
Tove har varit sista dan på dagis innan jullov och Peter har varit hemma och tagit hand om sjuklingarna. Vädret är grått, grått, grått och den som lider mest av det är nog snögubben, som snart inte finns mer.

Precis nu är maten klar, men Tove kan konsten att förhandla om mer tid framför TV:n:

- Nu är det mat, sa pappa
- Bara till det här är klart, det är snart klart, vädjar Tove
- OK, men det kostar en puss, säger pappa
(Tove pussar pappa och återvänder nöjd till soffan)
- Yes!

En sjukdag med bläbor och kreeäs

Frida var förvånansvärt pigg imorse. Hon var glödhet av feber, men på sitt vanliga glada humör. Märkligt, det där. Mamma däremot var inte pigg, trots att det bara var snuva och halsont som störde. Febern kom först på eftermiddagen...

För fridas del upptäckte vi vid lunchtid att det runnit ur örat, så det blev ett doktorsbesök. Diagnos öroninflammation och penicillinkur på fem dagar. Men det började inte så bra. Trots att mamma försökte mosa medicinen och blanda med äppelmos kom allt upp igen, inklusive nyss äten blodpudding. Frida var hur tapper som helst och accepterade utan omsvep att duscha, trots att hon tidigare idag badat en lång stund. Samtidigt övade och övade och övade hon att säga det som just kommit upp. Kräks blev först "krees", sedan "kreeäs".

Bland övrig språkträning idag märks ordet "bläbor", som Frida frågade efter vid frukost. Endast mamma kunde tyda att det betyder blåbär. Vi äter nu det sista ur hinken från faster Lena och Frida älskar fil med flingor och blåbär på morgonen. Det gör mamma också för den delen. Annars brukar en viss fras upprepas ett antal gånger per måltid. Den kommer efter varje uppmaning från mamma eller pappa att ta en tugga till. Frida svarar (nästan lite stöddigt) "men, ja tugga ju!". Vi hoppas kunna föreviga detta på film snart.

Dax igen...

Det blir ingen bloggbild idag, bara bloggbaciller... Först fick ju Tove feber och hosta (sön-tis), idag var hon pigg igen, men se då var det Fridas tur (inte så farlig feber imorse, men glödhet nu ikväll) och - tada! - nu (senare på kvällen) är även mamma snorig och har tagit sig en liten pinne för halsontet.

Det är bara så fruktansvärt tråkigt. Efter tre dagar hemma med sjuka barn hade det varit skönt att jobba imorgon och på fredag, men det verkar bli jag (mamma) och Frida som är hemma i sjukstugan resten av veckan.

Hoppas bara att pappa klarar sig, så inte han blir sjuk lagom till helgen (då han ska jobba).

Granen står så grön och grann i stugan...

Igår, söndag, fick granen komma in i värmen i vardagsrummet. Vi fick möblera om lite för att den skulle få plats. Brudarna var jätteduktiga att hänga upp allt pynt. Men eftersom granen var lite större än vi hade tänkt, så fick Tove och mamma hänga dit lite extra idag, måndag.

Igår vaknade Tove med feber, (38,8), och hosta så idag är hon hemma med mamma. Pappa har åkt på fackkurs i tre dagar och Frida är på dagis.

Till sist en oemotstådlig film på sångfågeln Frida. Hon är impondernade tonsäker och vi märker att hon även är rytmisk. Dessutom fruktansvärt söt!

Världspremiär

Aldrig förr har vår lilla familj haft julgran, men i år är det dax. Idag sågade vi ner den i skogen på våra egna ägor (iallafall nästan...) och den står nu i garaget så att all snö smälter bort.

Tove var förvånansvärt duktig att pulsa i den ganska djupa snön i skogen. Frida fick mera hjälp och ville sedan "åssa sära" (också skära). Det spelade ingen roll att mamma flera gånger talade om att man sågar ner en gran, inte skär.

I övrigt har dagen bjudit på pulkaåkning, godistillverkning, garderobsstädning och långbad (för brudarna). En skön, ledig dag hemma - hela familjen.

Lucia

Det blev en vit lucia iallafall, med en hel drös näpna dagisungar. Alla tre avdelningarna på brudarnas dagis lussade utomhus. Det var minst tio lucior, många tomtar och pepparkaksgubbar. Sångerna sjöngs i ofrivillig kanon, eftersom luciorna på ena sidan inte hörde tomtarna på den andra.
Tove stod i mitten längst bak och syns nästan inte bakom en luciakrona (hon har en svagt randig röd mössa med glitter på och syns snett bakom Frida). Hon sjöng för full hals och artikulerade ordentligt. Frida sitter längst fram, tvåa från vänster. Hon var tveksam till en början, men sjöng sedan med och gjorde rörelser. Men det var lite knepigt att hålla i ljuset samtidigt. Efter uppträdandet blev det glögg och pepparkakor - en mycket fin lucia!

Pappa lejon

Nedan kan ni se vad brudarna betraktar som världens roligaste lek. Det är inte alltid pappa behöver vara ett lejon, men ryta högt ska han göra och jaga och fånga och kittla. Då är livet som bäst!

Julbak och kullebyttor

Tänk så skönt det är att vila. Bara ta det lugnt tillsammans en lördagsförmiddag. Det gör även denna familj ibland, även om det blir på ett kanske ovanligt vis... När brudarna och pappa vilat klart var det dax att börja jobba. Pappa drog på julmiddag med jobbet. Han skulle dessutom sova kvar i stan i mormors lägenhet, så mormor övernattade på landet istället. Fyra brudar jobbade hårt på eftermiddagen med att knåda, trycka, grädda och provsmaka. Gott blev det!

När kvällen kom var det dax att bädda mormors säng. Men först blev det bus och hårdträning i att göra kullebyttor. Det visade sig att Frida börjar få grepp om denna ädla konst, men för att hon ska bli fullärd måste hon ju öva - och det är ju faktiskt ganska kul.

Måste till sist också delge ett par verser ur "Nu tändas tusen juleljus", som ligger på topplistan hos oss just nu. Tove är väldigt duktig på texten, men ända fram når hon inte riktigt. Och tur är väl det, för det blir så mycket roligare att lyssna:

Nu tändas tusen juleljus, på jordens mörka grund

och tusen, tusen stråla och, på himlens ljusblå grund

Och över stad och land ikväll, går julens glada bud

att född är herren Jesu Kvist, vår frälsare och bu

Det gäller att vara smart

Tove, kl 10.32, lördag förmiddag:

"Mamma, får jag äta godis?"

"Nej, du får vänta till efter lunchen."

Tyst i fem sekunder.

"Mamma, får jag äta lunch nu?"

Advent = hårdträning

Brudarna ligger i hårdträning, som synes på videon. Nu ska bara mamma stryka lite, så det inte kommer skrynkliga tärnor till dagis. Visst, det är ett tag kvar, men Tove längtar redan. Hon längtar också efter julafton - och efter sommaren då hon och Frida kan bada i utepoolen...

Ibland (ganska ofta faktiskt) levererar Tove oförglömliga kommentarer. Imorse kom det två på raken. Tove hade en svagt röd prick på näsan. Det såg ut som ett skrapsår, så mamma frågade:

- Tove, vad har du gjort på näsan?
- Jag tror faktiskt att det var en liten tuschpenna som hamnade där..., svarade Tove

Strax efteråt utbrast hon glatt "jag kan buga också, jättedjupt", varpå hon lade sig raklång på magen på golvet. Snacka om djup bugning...

LÄTTSKRÄMDA PERSONER VARNAS!

Fia med knu ... nä, kram!

Idag släppte vi iväg Frida till dagis, men Tove får kurera sig en dag till. Hon hostar och är snorig men inte febrig.
Efter en förmiddag med en massa ärenden, som bland annat rörde de båda bilarna, var vi (pappa och Tove) hemma och myste ett par timmar. Ett parti Fia med knuff hann vi bland annat med, men Tove tyckte inte om knuff-momenten utan ansåg istället att vi pjäserna skulle kramas om de hamnade på samma ruta på spelplanen. Sagt å gjort!

Lite senare plockade vi fram dammtrasorna och Tove torkade med glädje möbler hon nådde till så att det stod härliga till! I DET fallet, kan man säga, har äpplet fallit lååååååååångt från båda träden.

Pyssel och prinsessor

Visst blev det pyssel igår. Med en slags lera gjorde vi finfina saker att hänga i julgranen. När leran torkat blir den lika lätt som flörtkulor. Passar utmärkt som julpynt och Tove har redan frågat - ett antal gånger - vilken dag det är julafton...

Lite senare igår fixade vi också klart myshörnan. Mamma gillar att sy, men ännu roligare blir det med en Tove eller Frida i knät. Det tar lite längre tid, men just tid har vi ju haft i överflöd denna helg.

Idag, söndag, blev det ännu en innedag. Frida är visserligen piggare, men ute var det kallt, blåsigt och snöigt - inte det bästa vädret att bli frisk i. Dessutom hade mamma nästan ryggskott... Så vi har varit inne och bakat (en kaka som blev god men platt i mitten), lekt prinsessor (mamma fick faktiskt låna en tiara, men bara en liten stund), byggt berg och kojor och ritat. En ganska okej dag, men när pappa kom hem strax innan kl 18 åkte mamma glatt till Maxi för att handla. Kraven på egentid är inte så höga efter en innesittarhelg....

Ko på altanen?

Det var konstiga spår i snön på altanen i morse. Tove funderade och funderade. Hon kom fram till att det inte var en katt, inte en hare, inte en kanin och inte heller någon hund. Det var nämligen en ko som gått på altanen. Det kunde man ju se på spåren. Lite senare frågade hon var krokodiler bor - och hajar, men mamma fick aldrig veta om även de gått på altanen inatt...

I övrigt är det fortsatt inneläge på Frida. Hon har nog ingen feber idag, men är rejält snorig. Tove måt finfint, även om det kanske inte ser ut så på bilden... Men när mamma tar fram kameran är det ju liksom roligare att göra en grimas. För utan grimas vill hon ofta inte vara med alls.

Så trots strålande solsken och lagom mycket snö blir vi inne idag, eftersom pappa är på jobbet. Men mamma har lite pyssel på gång i eftermiddag, så det ska nog bli kul ändå.

Myshörnan, verson 2.0

Vi har uppgraderat myshörnan lite grann. En alldeles perfekt belysning, i form av 48 små stjärnor, hittade vi på ett varuhus med ursprung i Småland och dessa lyser nu upp hörnan så här i höst/vintermörkret. Vi räknar för övrigt med att släppa version 3.0 av myshörnan innan jul, dock ska vi göra några justeringar med den nuvarande versionen först. Det handlar bl a om användarinställningar.

Idag är jag, pappa, hemma med snoriga Frida. Hon är pigg men hade lite, lite feber nu på förmiddagen. Vi håller oss nog inomhus hela dagen så att hon förhoppningsvis är så pass kurant - och osmittande - att hon kan gå på kalas imorgon. Det är bröderna V som fyller 5 respektive 3 inom några veckor och har ett gemensamt kalas. Tyvärr jobbar jag hela helgen, så om inte Frida är frisk nog att gå på kalas kan inte heller Tove gå.

Frida gör i alla fall sitt bästa för att dockan ska kunna gå på kalaset ...

Artig, men febrig

Frida är sjuk. Snoret slog till med full kraft igår kväll, hon hade nästan ett anfall av falsk krupp (det har hon inte haft sedan hon var liten bebis) och idag på eftermiddagen kom febern. Men när hon var feberfri - och mamma i sin enfald trodde att det skulle förbi så - så tog vi en promenad. Frida satt länge och sjöng i vagnen, men sedan - helt plötsligt - föll lilla huvudet ner mot bröstet. Hon somnade verkligen på en sekund och fick sedan sova i ca 40 minuter i vagnen. Det gav mamma en stund att njuta av den bleka novembersolen. Intill väggen vid altandörren var det faktiskt riktigt, riktigt skönt.

Fridas språkutveckling och ordkunskap är en ständig källa till skratt. Idag har hon flitigt övat sig i att vara artig.
- Frida, ska jag hjälpa dig att skala mandarinen? frågar mamma när Frida har kämpat en lång stund och mandarinen börjar bli ganska mosig.
- Nej tack mamma, svarar den lilla artiga ungen.

På förmiddagen spejade Frida nyfiket ner i mammas uringning.
- Ä de fö nåt?
- Det är mammas BH
- Jaha

Lite senare upprepades samma sak, men Frida kom inte riktigt ihåg hur det var:
- Hete den? sa hon och pekade på BHn
- Kommer du ihåg vad det heter?, frågade mamma
- Hoppjep! svarade Frida glatt

Dagens lek: gömma sig för spöket.
- Mamma, pöket pommer!, ropar Frida, hoom, vi jömme oss!

Spöket dök upp mest hela tiden och vilket var det bästa stället att gömma sig? Jo, bakom dörren.

Kalas, kalas, kalas - och lite snö!

Helgen har gått i festligheternas tecken. I lördags firades kusin Aron, som fyllde 3 år härom dagen. Vi började så smått med lunch på stan för att sedan avsluta med barnkalas modell supersize. Tove och Frida trives utmärkt- och det gjorde mamma och pappa också.

Idag, söndag, var det kalas igen, men av mindre modell. Kompisen Olivia fyllde för ett par veckor sedan, men hade ännu inte fått det fina armband Tove gjort. Men det fick hon idag och hon blev mycket nöjd. Olivia är nämligen av samma sort som Tove, en 4-åring med rosa och prinsessor som enda intresse (nästan). Kalaset började med marrängsviss (för det hade Olivia bestämt) och slutade med att tre av fyra brudar (Tove, Olivia och lillasyster Ella) var utklädda till - just det - prinsessor!

På väg hem från kalaset snöade det ganska rejält och Tove och Frida ville INTE gå in och äta lunch.

I övrigt bombarderar Tove oss med ungefär tusen frågor om dagen. Ett par exempel från den senaste veckan:

- Pappa, vad finns i bilens framlucka?

-Mamma, sprack din mage när jag kom ut?

Fridas språk fortsätter att utvecklas. Hon övar på färgerna, men blandar ofta ihop "fatt" (svart) och "biit" (vit). Hon sjunger fortfarande nästan jämt och extra söt blir Blinka lilla stjärna på engelska. Det går faktiskt att höra att hon sjunger "twinkle, twinkle little star, how I wonder where you are". En annan favorit innehåller orden klappa, vinka och stampa. Men hos Frida blir det "blappa", "binka" och "bampa", med mycket entusiastisk betoning på B.

Här bryter pappa in en snabbis:

I kväll när vi satt och åt middag tittade Tove en stund på ett gäng brinnande ljus vi hade på matbordet. Plötsligt sa hon:

- Det är eight ljus på bordet.

Och, jodå, det var åtta ljus.

Fransk chokladkaka

På begäran kommer här receptet på en mycket god chokladkaka. Bilden visar det som är kvar efter gårdagens firande av far... Till er som var med på tjejmiddagen - den här kakan är ÄNNU godare!

3 ägg
3 dl socker
1,5 dl kakao
0,5 dl sirap
2,5 dl vetemjöl
100 g smör (smält)

*Smöra en form med löstagbar kant. Jag tar ett runt smörpapper i botten, då går det lättast att ta loss kakan, som blir ganska kladdig.
*Vispa ägg och socker pösigt
*Blanda i resten till en smet
*Grädda i 175 grader i ca 20 minuter (ja, kakan ska vara lös i mitten)

Glasyr
200 mörk blockchoklad
2,5 dl vispgrädde
+ ev smaksättare som kaffepulver, after eight el dyl

Häll grädde + choklad (i bitar) i kastrull och rör om tills det blir en slät smet.
Låt glasyren svalna i rumstemperatur, det tar ett tag innan den blir tjock och krämig.

Låt kakan svalna helt innan du breder på glasyren.
Ät med massor av hallon / vispad grädde / vaniljglass.

Ny frissa

Så här vill Tove att det ska stå på bloggen: "Tove och Frida har klippt sig tillsammans, hälsningar kram och puss"
Det var igår, lördag, som båda brudarna klippte sig. De blev såååååå snygga och fick varsitt hjärta med färg i håret.

Idag, söndag, är det festligt värre. Det är både fars dag och pappas födelsedag. Det ska firas med chokladtårta! Dessutom ska Tove på kalas hos dagiskompisen W, som fyller fem år.

Bilden här nere har Tove skrivit. Det står "sol" och Tove ville att mamma skulle sätta den på bloggen så att faster Lena i Luleå kan se.

Maskerad & pusskalas

Dags för det stora avslöjandet - Frida var en jordgubbe! På maskeraden på dagis alltså. Eller "bubben", som hon själv säger. Alla dagisets barn var med (tre avdelningar) och det var tydligen mycket lyckat med hela sex prinsessor på plats, enligt Tove. Hon själv var Askungen, precis som bästisen E.

När der var dax att gå hem dök det upp en figur på dagis som Frida kände igen, men blev blyg för. Men efter en stund tog hon farmors hand och släppte den inte på en lång, lång stund. När pappa kom blev det en sväng till "massi" innan det blev bus, dansuppvisning och pusskalas hemma i huset.

Världens finaste inbjudning

Ikväll efter middagen skulle Tove ha kalas. Det var Frida som fyllde fyra år - i leken, påpekade hon. Pappa och mamma satt vid köksbordet när Tove kom med "inbjudningen". När hon glatt hoppade tillbaka till rummet för att förbereda kalaset satt två tårögda föräldrar kvar. Jag tror faktiskt inte att vi fått en finare inbjudan:
INBJUNIGI
HAS
TOVE AK FRIDA
DE
BERJAR
KLAKAN
SEGS

Alltså: "Inbjudning hos Tove och Frida, det börjar klockan sex"
Detta har hon skrivit helt själv och jag är så imponerad och stolt som bara en mamma kan bli. Hon är ju faktiskt bara 4 och ett halvt år.

Frida ägnade kvällen åt att handla på maxi, eller "hannla massi, söpa ott o pattej" (handla på maxi, köpa ost och pastej). Sedan kröp hon under bordet och smackade när hon plockade ihop det hon skulle ha, för att sedan dela ut sina osynliga varor och åka iväg på leksaksbilen.

Vilket party!

Ja, vi lever, även om denna blogg inte gör det alla dagar... Vi jobbar, är på dagis, äter, sover, tjatar, kramas och busar. Vi ser fram emot farmors besök till helgen och maskeraden på dagis på fredag. Att Tove ska vara prinsessa på maskeraden är ju självskrivet, men vad Frida ska vara är kanske mer av en högoddsare. Jag kan avslöja så mycket att det krävdes ett par timmar vid symaskinen, men oj, oj, oj så söt hon blev. Nöjd blev hon också och det var viktigast. Bildbevis kommer... (nej, jag tänker inte tala om vad det är ännu!)

I lördags var vi på stoooor fest. Mammas storebror fyllde 40 och hans svärmor 50. Det blev en 90-årsfest som började vid lunchtid och slutade framåt småtimmarna. Otroligt kul med massor av släkt och vänner och god mat. Tove förälskade sig i kattungen Madonna och vill nu ha en egen katt - en riktig...
Själva partyt på kvällen hölls i ett stort militärtält på gården. Förvånansvärt varmt (trots att det var 6 minusgrader ute) och otroligt praktiskt när man ska ha jordnötskrig... 1000-tack till jubilarerna Stefan och Stina!

Frida gör framsteg

Frida lyssnar och lär. Imorse höll hon på i köket och det gick inte som hon ville. Då avslutade hon meningen med "pypit", dvs typiskt. Det är ett ord som storasyster ofta använder. Ett annat ord är prinsessor, som blir "dessor". När vi ritade gjorde hon en "fävill", dvs fjäril. Annars lär hon sig rent handgripliga saker också, som att skala mandarin. Observera att hon på filmen säger ännu ett välanvänt ord, "fälv":

Idag har Frida och mamma varit hemma från dagis igen, eftersom Frida igår fick feber och verkade ha ont i örat. Men det blev ingen öroninflammationm (pust), men feber har hon haft lite idag. Därför blir vi hemma även imorgon, men sen tror jag hon kan gå till dagis igen.

I övrigt under kvällen roade vi oss med att göra toffsar i håret. Det höll humöret uppe säkert en halvtimme på annars trötta och griniga brudar - alla tre alltså...

Bloggnyheter

Allmänt meddelande:
Till höger finns nu en länklista till vänner som också bloggar. Dessa bloggar tittar jag (mamma) på så gott som dagligen. Det är vänner både nära och längre bort, som vi träffar mer eller mindre ofta.

Personligt meddelade till Terrie, W & L:s föräldrar, Catarina, Zoni & Anna-Karin:
Säg till om ni inte vill att jag länkar till er. Jag tycker hur som helst att era bloggar är mycket läsvärda!
Ni får gärna länka till denna blogg, men skriv då helst inte ut vårt ovanliga efternamn i titeln.

Koden är knäckt!

Idag släppte det och nu vågar vi utropa officiellt - Tove kan läsa! Pappa skrev ord efter ord och jag tror faktiskt att Tove blev förvånad själv när hon ljudade rätt. Hon strålade som en sol och ville hela tiden ha nya ord att läsa. På slutet blev det avancerat och pappa skrev en hel mening, "jag är söt". Övriga ord på dagens läsa-lista:
näsa
träd
hund
sol
morot
gräs

Här är två filmer som förevigar denna historiska dag (observera i första filmen att Frida inte riktigt knäckt koden ännu. Hon tror fortfarande att det står "Frida" överallt...):

Namnbyte?

Imorse fattade vi att Tove faktiskt hört vad vi sagt om att vara snäll och att lyssna. Vi har förklarat att hon får godis på lördagar, men att det kan bli väldigt lite godis om hon tex struntar i att lyssna på vad vi säger, sånt som är ganska vanligt i dessa trotsiga tider. Visst är det bra att hon har en egen stark vilja, men nånstans går en gräns - och passerar hon den så kommer det att märkas i skålen med lördagsgodis. Imorse när Peter bytte blöja på Frida lät han vattnet rinna i kranen. Det har vi sagt till Tove att inte göra - och vips var hon där:
- Pappa, stäng av vattnet!, sa hon och gick resolut fram till handfatet och gjorde det själv.
- Just det, förlåt, sa pappa
- Du får hålla reda på alla i den här familjen, skrattade mamma
- Ja, det är för att jag vill ha massor av godis!, förklarade Tove.

Efter en bra dag på dagis där Frida som vanligt sjungit sig igenom dagen och Tove som vanligt inte ville gå hem (fast det var inte såååå illa idag), frågade Tove vid middagsbordet:
- Mamma, varför heter inte jag Toiv?
- Skulle du vilja heta det?, frågade mamma
- Ja, Toiv Fojdaj, svarade Tove

Frida började sin dag med att sjunga "cara, cara mia" hela vägen till dagis. Det låter som "kada, kada, didi", men melodin stämmer perfekt. På dagis säger de att hon är glad i stort sett jämt, sjunger hela tiden, men att hon vet vad hon vill. På samlingen känner hon inte bara igen sitt eget namn på den stora namntavlan, utan även alla andras.
Mest impad blir nog mamma ändå när Frida utan besvär räknar fingrar och tår och som slutkläm sjunger hela alfabetsvisan...

En helg med totoater och taliandresa

Fredag

Tove var fortfarande snuvig och hostig och var hemma med mamma (som inte heller var helt kry) Men det blev ingenting bakat denna dag, däremot sytt - och det är nästan lika kul som att baka. Tove är nål-ansvarig. Hon ger mamma nål efter nål vid strykbrädan inför sömnaden. Vid symaskinen sitter hon i mammas knä och tar bort nål efter nål och sätter på nåldynan. Men efter en stund blev det roligare att få ett eget tygstycke att klippa i - och mäta. Den lilla tygtrasan var allt från 30 mm till 15 km... Till slut hade iallafall mamma sytt klart balettkjolen. Tove hade bestämt att det skulle vara en blommig underkjol och en prickig överkjol. Sedan var det bara att provsnurra!

Lördag

Mamma och Frida tog sovmorgon. Tätt ihop i stora sängen sov vi från ca 06.00 till 08.00. Hur gosigt som helst! Efter frukost var det sedan dax att ge sig ut i världen. Tove tog täten och byggde en bil, för hon och Frida skulle åka till Taliand (Thailand). Men Frida gjorde inte riktigt som Tove ville när hon gick och satte sig på pappas plats i bilen. Det blev lite gnabb som slutade med att Tove började rita och Frida satte sig under bordet. Jag vet faktiskt inte om de kom iväg på nån resa...

På eftermiddagen åkte pappa och Tove in till stan, för det vankades totoater (teater) på barnbiblioteket. Tove var mycket nöjd med historien om hunden Ojsan. Det enda som inte var bra var att föreställningen var för kort.

Söndag

Idag var det en utedag. När mamma höströjde i trädgården, röjde Tove och Frida på en stor lekplats inne i stan. Det var tydligen mycket lyckat, ända fram till Frida trampade ner i den stora vattenpölen med skorna som inte var vattentäta... Hon var blöt ändå upp på knäna när hon kom hem.

Imorgon blir det dagis som vanligt, även för Tove. Hon är fortfarande snorig, men det är ingen större fara. Hon längtar efter sina kompisar och pratade redan i fredags om att gå till dagis igen. Även mamma är pigg så vi hoppas att förkylningarna är över för denna gång.

Förkylt - igen

Ja, inte blev det så bra som vi trodde. Tove fick ett bakslag och är nu hemma igen med snuva, hosta och lite feber. Men hon är ändå glad och ganska pigg. Idag har vi faktiskt hinnit med ganska mycket. Som vanligt när det bara är Tove och mamma hemma så bakas det. Denna gång provade vi ett recept på bullar i långpanna. Det var soligt ute och därför soligt vid köksbänken. Det gillade inte Tove, men hon hittade en utmärkt lösning - solbrillor på!

Sedan var det bara att baka och - så klart provsmaka. Jag kan säga att receptet kommer att användas igen.

Tove har hunnit med att dansa en hel del också, framför allt balett. Hon talade om att hon minsann ska börja på balett när hon är fem år, "det har jag bestämt". Jag tycker att hon redan har ganska bra pejl på piruetter och annat.

Dagens roligaste kommentar kom i eftermiddags, efter att vi lekt mamma, pappa, barn en lång stund. Visserligen var det bara en mamma och en storasyster som sov mesta tiden, men Tove pratade konstant och talade om vad mamman skulle göra och säga. När vi efter en stund skulle klä på oss för att hämta Frida på dagis tittade hon plötsligt upp mitt i snacket om byxor, kjolar och stövlar och sa:

- Mamma, jag pratar så himla mycket, eller hur?

Mamma kunde inte annat än hålla med - och garva.

En söndag med full rulle

Så där ja, då var vi alla med på banan igen - i stort sett. Iallafall tillräckligt för att köra tomten runt med skottkäran full av ungar på förmiddagen, både våra egna och grannarnas. Det var strålande soligt och skönt och barnen var på gott humör. Ännu gladare blev de när de upptäckte geggan i sandlådan. Det var inte så poppis att gå in och äta lunch...

På eftermiddagen var det kalas för en ung och snygg 38-åring. För att bevara barnasinnet (eller var det för att spara för att någon gång uppfylla sina drömmar...) fick mamma en fin, rosa spargris med fjädrar på av sin storebror med familj. Den presenten gick hem lika mycket hos familjens alla tre brudar.
Efter fika, bildvisning och högljudd lek med massor av spring och skratt blev det lugnt ett tag. Alla barnen ritade. Tove och Frida, kusinerna Melvin och Aron och så minsta kusin Wilma som satt på bordet och tog alla pennor. Tur att mormor/farmor fanns i närheten och kunde styra upp allehanda syskonbråk.
För 38-åringens del väntar supé och konsert imorgon, på den verkliga dagen. Till sist - ett stort tack till alla kalasgäster!