Middag. Frida sitter bredvid mamma.
På tallriken lägger mamma upp en majsplätta och ska börja skära den i bitar åt Frida. Men det gillas inte av fröken.
- Inte lälpa, säger hon först bestämt en gång men när mamman inte hinner avslutar att hjälpa snabbt nog - det vill säga inom 0,5 sekunder - lägger hon lite "tyngd" bakom sitt krav:
- INTE LÄLPA, skriker hon och jag undrar om det inte sprack lite i ena kanten på köksfönstret.
Efter att Frida utfört ett litet kortvarigt pill i maten på högst sex sekunder vänder hon sig till mamma igen:
- Lälpa mig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar