Dagens sköna stunder

Dagens sköna stund nr1:
Efter maten busar Tove med Frida. Hon jagar Frida och säger "din lilla sötis!" och springer efter för att killa henne. Frida skrattar. Tove säger "din lilla rackar sötis" och Frida skrattar ännu mer. Mamma står i köket och blir varm i hjärtat.

Dagens sköna stund nr2:
I badhuset ler och skrattar Frida hela tiden. Verkligen hela tiden. Hon är som en säl i vattnet i den lilla basängen. Vid den lite större har hon så roligt att det nästan är fara och färde. Hon står på kanten och kastar sig hej vilt ner i vattnet. Ibland tittar hon inte ens efter att någon tar emot henne - hon hoppar, drar ihop benen och sträcker ut armarna. Det blir nästan som bomben - en liten, rund, skrattande, rosa bomb som bara skvätter i mammas ansikte. Men det gör inget.

Himmel och helvete...

Vissa stunder trotsar Tove så att man kan bli gaaaalen. Varje dag när det är dax att åka hem från dagis är ett litet exempel. Hon vill nämligen INTE åka hem. Istället springer hon och gömmer sig, gärna tillsammans med nya kompisen T. Det spelar ingen roll vad jag säger, det är som hon inte fattar förrän jag och Frida går till bilen, då har det redan gått minst 20 minuter. Först då följer hon med, men då är redan mamma fly förbannad...

Väl hemma blev vi sams igen och fick sedan en riktigt mysig kväll. När mamma fick magknip efter middagen och måste ligga på soffan en stund, så kom Frida med en filt som hon lade över benen. Tove hämtade "varma kudden", dvs en vetevärmare, från badrummet. Hon vet att den ska ligga i mikron och man ska trycka tre gånger på snabbknappen så att mikron kör på full effekt i 1.30 min. Detta gjorde hon helt själv och sedan kom hon med den lagom varma kudden och lade på mammas ömma mage. Sedan fick jag låna hennes snutte också - och det får man inte ofta. Det slutade med att vi låg i soffan alla tre.

Men när sedan pappa kom hem blev det fart. För en busig pappa på bushumör (som idag) får brudarna att skrika av skratt. Pappa skriker också - på skoj för att skrämmas - och jag tror att alla andra barn i världen skulle bli chockskadade av rädsla. Men inte våra brudar - de fullkomligt avgudar pappa och skriker "igen" så fort han skrikande sprungit ifatt dem och kittlat dem på magen.

Till sist - så här ser den ut, förlåtlappen till pappa (jag vet att det är svårt att se texten). Idag har ram inhandlats.

Solig söndag med skratt och bråk...

Även idag jobbade pappa och det tyckte mamma var synd... Idag har två trotsiga brudar satt en trött mamma på hårda prov och det har slutat med bråk mer än en gång. Fy tusan så jobbigt det är! Lyckligtvis blir vi sams fort igen och kramas då hårt och länge.

Vi har haft en hel del kul idag också, framför allt hemma hos familjen V, som har två pojkar ungefär lika stora (och bråkiga...) som våra brudar. Tove och Frida fick prova traktor-tåget:

Vi blåste såpbubblor:

Lite senare krattade mammorna löv och barnen hoppade i den stora högen. Efter en stund började brudarna slänga löven istället, mest rakt i ansiktet på mamma. Tur att det finns små, små kameror att skydda sig med...:

Det bästa var nog ändå besöket hos grannarna och deras guldfiskar. Stora och tama och oerhört spännande tyckte alla barnen (och en och annan mamma):

Konsten att skriva

En lördag med tre lediga brudar och en arbetande pappa. Vi tog det lugnt på morgonen med mys i soffan med täcket och kudden. Ibland vill brudarna inte alls sitta tillsammans, men i morse klämde de ner sig i samma fåtölj och efter lite gruff satt de sedan och mös och tittade på Bolibompa. Jag måste säga att jag tycker de är ganska lika (till utseendet alltså).

Senare under dagen inspekterades mormors bandage runt handleden och det blev bandage både högt och lågt även på Tove och Frida. Vi fikade och åkte sedan till "massi" och handlade. Mormor fick hjälp att bära de tunga kassarna.

Väl hemma igen så överraskade Tove oss med att ta ännu ett sjumilakliv i sina skrivkunskaper. Hon satt i rummet och ritade och kom sedan ut i köket och gav mamma en teckning. På den hade hon helt själv skrivit: Från Tove till mamma (frän Tove tlli mama). En kort stund senare fick jag ännu en teckning där hon skrivit: kram och puss ( kram äps). På den tredje teckningen hade hon skrivit: tack för den fina teckningen "tak fär fina tek niaek". Sedan fortsätter ordet teckning på ytterligare två rader: "nik", "kninik".

Men det finaste var hennes förlåt-lapp till pappa, som hon inte ville pussa när han kom hem. Peter tyckte det var tråkigt och efter en stund skrev Tove en lång, smal lapp som hon rullade ihop och gav till pappa. Hon gjorde alltså detta när hon var helt själv i sitt rum. Jag kom in precis när lappen var klar och hon sa att hon skrivit "förlåt för att jag inte gedde dig en puss". Peter fick lappen och smälte. Så här stod det: "flåt fä ja inte je j nps". Den lappen kommer att ramas in och hängas upp på väggen...

Fredagsbus i myshörnan

Tänk att ordet prutt kan vara så kul! Allt började med att vi tittade i boken med "lokolilen" (krokodilen), "bleblan" (zebran), "ölmen" (ormen) och de andra djuren. Efter en stund ville Tove läsa och då slutade plötsligt texten på varje sida med "mammaprutt". Efter en stund härmade Tove pruttljuden också, inte bara från mamma (som INTE pruttade på riktigt) utan även hur krokodilens, spindelns, ormens och noshörningens pruttar lät. Efter det spårade det ur fullständigt...

Festlig helg - för alla!

Okej, denna helg har varit en underbar win-win-win-win-win-win-win-situation! Tove & Frida har levt livets glada dagar hemma med faster L, farbror S (han som är hollo!) och kusin I. Samtidigt har mamma och pappa bevistat ett fantastiskt bröllop i Lerum samt blivit barn på nytt på Liseberg.
----PRESS-STOPP----
Här är det läge för ett klargörande. Jag, pappa, fick nämligen dubbel valuta för pengarna vid varje attraktion vi åkte. Dels själva attraktionen, dels att få sitta bredvid K som (i princip) skrek/tjöt/skrattade konstant genom alla åkturer. Nu åter till mamma-bloggandet:
-----
Bröllopet höll på i dagarna två med vigsel och fest i lördags (vi somnade inte förrän 03.30!) och brunch i söndags.

Alla parter har nog njutit lika mycket. Barnen blev glada när vi kom hem, men tog sedan igen allt trots de samlat på sig under helgen... Frida somnade ikväll helt utmattad på 15 sekunder - OBS, ingen överdrift! Här följer några väl valda bilder (tack Ida!) från vår helg. Observera faster L, som verkar trivas bättre än barnen i lekparken.

Till brudparet R: 1000-tack för en fantastisk helg! Fler bilder kommer med posten.

Ledig dag med fika

Idag var det stängt på dagis så familjens tre brudar var hemma. På besök kom nästan hela familjen G och det blev fullt ös, medvetslös! Mycket spring, skrik, lek och stoj gjorde att vi två mammor inte kunde prata så mycket som vi önskat. Vi fick helt enkelt inte en syl i vädret.

Vi hann med att vara ute en sväng och gunga lite, äta lunch tillsammans och fika - både på riktigt och på låtsas.

Imorgon är det dagen D - mamma och pappa åker till Göteborg på bröllop och barnen blir hemma med favoritfaster och favoritkusin. Jag tror helt ärligt att Tove och Frida inte kommer att märka att vi är borta, så kul och spännande är det. Tove laddar redan för lekparken och kulturnatta. Dessutom har hon berättat att hon gärna vill visa faster Lena sin fina prinsessklänning.

Mamma och pappa ser fram emot en vuxenhelg med sena nätter och sovmorgon!

En flygande start

Idag började simskolan igen för Tove. I våras var hon ju blyg och ledsen många gånger innan hon ens ville hoppa i vattnet, men idag var det en helt annan sak. Kanske var det för att hon åkte flygplan till badhuset. Hon fällde ut mugghållarna på bilbarnstolen som vingar, mamma var pilot och Tove "den som skulle åka".

- Vart ska du åka då? frågade mamma piloten
- Till badhuset, jag har betalat för det, sa Tove
- Hur mycket kostar det att flyga till badhuset? frågade mamma
- 500 kronor, först säger jag fem, sen hundra och sen kronor, svararde Tove

Och sedan flög vi till badhuset, fick våra terminsbiljetter, bytte om och så var det upprop. Tove blev blyg inför sin fröken sedan förra terminen, men svarade högt "ja, här" när fröken ropade upp hennes namn. Sedan kom kompisen E och så gick allt som på räls - uppvärmning, ihoppning och simning. Tove tittade knappt på mamma och var så kvittrande glad efter dusch och bastu att hon tokcharmade två äldre kvinnor i omklädningsrummet. Sen flög vi hem igen!

En skön hemmahelg

Den här helgen har vi varit hemma och fixat, plockat, rensat, målat, lekt, myst och sovit. Trädgården har fått sig en sista höstputsning. Mamma klippte gräset för - förhoppningsvis - sista gången i år. Frida hjälpte till på sitt sätt.

Igår tog sig Peter en sväng ut i svampskogen och han blev rikligt belönad. Kantareller "överallt" och det blev tillslut 600 g. En stor del användes till en maxad sås på kvällen, resten donerades till grannarna i gröna huset, som förser oss med egenfiskad laxöring. Ett mycket gott utbyte!

Sista potatisen plockades upp igår, äpplena är färdiga och tomaterna mognar fortfarande. Det blev ett bra facit på köksbänken.

Till sist en uppmaning till släkt och vänner som känner sig manade - Tove vill ha post. Varje dag när vi tömmer brevlådan frågar hon "Har jag fått nåt brev?" När svaret oftast blir nej, säger hon trumpet "Jag får aldrig nån post". Så skicka gärna nåt kort eller brev (kanske till Frida också, så hon inte blir alltför avis) så blir Tove glad.

Pruttar & tomater

Dialog i vardagsrummet efter middagen:

- Mamma, vad det luktar illa här, säger Tove

- Har du fisigt?, frågar mamma

- Nej, jag har bara pruttat lite, svarar Tove

- Men pruttar luktar ju också illa, säger mamma

- Jaha..., svarar Tove
I övrigt idag så har Tove stolt visat upp sina tomater för dagiskompisarna. I våras satte hon satte två tomatfrön i en halv mjölkkartong på dagis. Nu är plantorna säkert två meter höga med fina, stora mogna tomater på. Tove var duktigt stolt, men lite förlägen när hon visade fröknarna korten i morse.

Vid tomat-fotograferingen igår ville ju Frida så klart vara med efter en stund. Tove hade på något kort gjort en grimas, och det tog Frida fasta på - för hon gör ju som Tove. Det spelade ingen roll att Tove slutat med grimaserna och istället ville krama sin syster...

Bollibompaläge

I ärlighetens namn har vi haft en ganska tråkig, trött och gnällig söndag. Vädret har varit grått, grått, grått, men vi tog i alla fall en cykeltur efter lunchen. Lekparken med linbanan är den bästa, enligt Tove, som nu vågar åka själv - linbanan alltså. När hon slår emot däcket på slutet gungar hon till så häftigt att mössan åker av. Jättekul!

Tove brukar rata mat nuförtiden. "Jag vill inte ha det" eller "jag tycker inte om sånt" brukar hon ofta säga. Men när hon sedan smakar så brukar hon oftast säga "mmm, det var ju gott". Det gällde även svampsoppan som serverades till middag. Nektarin har hon också ratat denna sommar. De är sura, säger hon. Men idag ville hon smaka på mammas och utbrast förvånat "det var ju gott, det är inte så dumt med nektariner".

Frida är som hon är, dvs charmgumma nummer ett, till och med när hon tittar på TV...

Regnig lördag med fika

En dag på stan med mamma och mormor är jobbigt... Vi handlade bröllopspresent, libanesiskt vin, kollande in nya saluhallen och fikade. Sedan somnade Frida i bilen på väg till Maxi. Hon sov så hårt att mamma kunde bära henne ur bilen, över hela Maxi-parkeringen i ösregn, genom shoppinggallerian till fiket. Där satt redan Tove och pappa och Frida fick fortsätta sova ca 20 minuter. Trots det tog det tid att väcka henne sedan.

Medan Frida och mamma var på stan, var pappa och Tove på badhuset. Men inte Lögarängen, som renoveras, utan Kristiansborgsbadet. Men det gick lika bra det, tyckte Tove. Efteråt blev det som sagt glass och hon var kvittrande glad.

Frida har nu levererat ytterligare bevis för B-trenden. Igår fick hon en idé, sprang in i rummet, ropandes: "ja bet, ja bet", dvs "jag vet". I favoritboken med många djur finns förutom "pinnel" (spindel), "lockolilen" (krokodilen) och "ölm" (orm) även "bleblan" (zebran).

Fredagsunderhållning...

Varsågoda - underhållning på hög nivå när Frida har en docktröja på huvudet och Tove en filt. Jag kan säga att tonläget på båda två var ett helt annat innan maten. Jag tror de är mammas flickor ändå. Mat i magen = ny människa!

Frida - ett babblande B-barn!

Två tydliga trender märks i Fridas språk. Den första är fler-ords-trenden. Nu pratar hon i 3-4-ordsmedningar. Ett par exempel:
- Mamma, var är du? (eller: mamma, va äää du). Denna mening upprepas ett antal gånger per dag.
Ett annat exempel är från idag. Vi satt på golvet i hallen för Frida skulle ta på sig skorna och sedan gå ut. Då pekar hon på sitt lår och säger först: "ont dä, benet". Sedan börjar hon kavla upp byxorna för att se vad det är som gör ont, men efter en stund struntar hon i det och konstaterar:
- Nä, de va inget!

Den andra språktrenden är B-trenden. Många ord börjar nämligen på b, i alla fall i Fridas värld. Strumpor blir "bluppoj", som i och för sig är en utvecklig från det tidigare "juppon". Morot blir "bojot", som hon gladeligen drar upp från landet och äter på direkten. Dessutom blir gumman "bumman". Det gick hon tidigare idag och sade med len röst när hon bar sin docka. Hon strök den över huvudet och sa tröstande "så ja bumman".

I övrigt är nu alla friska - utom mamma som idag fick penicillin för öroninflammationen.

mammamobil

För övrigt har mamma (äntligen) köpt en ny mobil. Nokia-förespråkaren kom hem med en Sony Ericsson W660i... Den nya presentationsbilden uppe till höger är en av de första som togs med den nya mobilkameran.

Bullbak och sjukstuga

Tove fick åka hem tidigare från dagis häromdagen. Örat gjorde ont, ont, ont, men efter en alvedon var det bra igen. Det blev ingen öroninflammation. Men hosta, framför allt på nätterna, gjorde att hon fick vara hemma resten av veckan. Jag frågade henne vad hon tyckte vi skulle göra när det bara var hon och jag hemma. Svaret kom utan tvekan:
- Baka bullar!
Sagt och gjort, kardemummabullar i massor blev det.



I söndags var det så Fridas tur, hon fick feber och prickar på halva kroppen. Ett besök hos läkare igår lugnade mamma, prickarna var inte farliga utan berodde bara på ett virus, ingen barnsjukdom. Senare på måndagen fick hon ögoninflammation...

Men tro inte att det var allt - nix, pix - för inatt fick mamma öroninflammation! Aj, aj, aj så ont det gjorde, ända till trumhinnan sprack. Så imorgon ska mamma till doktorn... Frida, som fortfarnande är hemma från dagis, får snällt följa med. Hennes prickar är borta nu och ögonen snart helt bra, men lite feber är kvar.

Måste bara skriva om Frida - denna makalöst gosiga unge! När vi vilade i måndags - hon var alltså febrig, prickig och hade ögoninflammation - men när vi ligger där i dubbelsängen, nära, nära varandra, så är det hon som är den mest omtänksamma. Sakta, sakta, med baksidan av handen styker hon mammas kind, panna och hår. Hon är helt tyst och bara stryker långsamt. Så otroligt mysigt! Efter en stund vänder hon sig om och stoppar tummen i munnen. Snart sover både mor och dotter...