Jag pratar om Fridas dagis-lämnarunderläpp. Den har doppat ner i ytterkanterna när vi har lämnat henne varje morgon sedan vi återupptog dagiset efter jul. Ibland har hon även gråtit en skvätt. Men, i onsdags vände det. Sedan dess är glada miner och skratt vid hämtning, lämning och - enligt rapport - tiden där emellan. Sover som en stock (bortåt två timmar) och äter duktigt.
Att Tove älskar sitt dagis vet ni redan. Ytterligare ett bevis på det:
När K i onsdags (tror jag) hade hämtat båda brudarna (T sist) så säger T till K när de bara åkt 50 meter från dagis:
"Mamma, jag har glömt att äta mellanmål, så du kan skjutsa tillbaka mig till dagis nu."
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar