Klippning, Nalle-kalas och syskonkärlek

I går eftermiddag var det dags för tredje gången (tror jag). Tove skulle klippa håret och som vanligt är det mammas kusin Johanna som är tilltrodd. Jeepen framför spegeln i salongen är en schyst plats att bli klippt på.

(Som kuriosa kan jag nämna att jag satt i en exakt likadan jeep när jag var liten och blev klippt. Det var på Tuna i Luleå under det ljuvliga 70-talet.)

Tove sitter alldeles tyst i förarsätet och tittar med vakande ögon i spegeln. Emellanåt rattar hon jeepen till okänd destination, men mestadels vilar allvaret över denna stund.

Senare på kvällen, hemma, dukade Tove upp till ett kalas för ena Nallen. Han fyller tydligen 40 år. Tove ordnade en hörna i köket för denna tillställning och plockade fram tårta, kaffe, skedar, fat och en massa annat. Hela familjen var bjudna. Parallellt med ett konstant resonerande och förklarande sprang Tove fram och tillbaka mellan köket och barnrummet eftersom hon hela tiden kom på nya saker som måste plockas fram. Inte sällan hade hon något i handen när hon sprang iväg, och denna sak lämnade hon sedan i barnrummet när hon hämtade nästa sak. Och så kom hon på att hon glömde den första saken... ja, så där höll hon på bra länge. Till slut kunde hon sitta ner (i kanske tio sekunder) så fick vi sjunga för Nalle och äta vårt fika.

Nu under torsdagsmorgonen satt Frida på golvet efter frukosten och lekte. Tove satte sig bredvid och som brukligt är skrattar Frida rejält när storasyster är i närheten och särskilt när hon ägnar sin uppmärksamhet åt Frida. Det är det roligaste som finns!