I normalfallet äter Frida de första tio tuggorna (ungefär) med en väldig fart - ibland med sådan hastighet att jag inte hinner med. Sen brukar intresset gå ner en smula, troligen p g a att den omedelbara hungern har stillats. Istället inträder andra stadiet: charmfasen. Hon skrattar - till synes åt något hon kom att tänka på - fäktar med armarna, pratar väldigt och är endast sporadiskt intresserad av mer mat. Och så efter ytterligare 10-15 minuter gör hon den sista stöten på maten och äter upp resten.
Så ock idag. Potatis med fisk samt morot ligger nu och spänner ut hennes mage och hon verkar helt tillfreds med det, där hon nu ligger strax bakom om mig på golvet och tuggar på bandet till hennes mössa.
Nu blir det en tur till city, så att jag får visa upp den - helt objektivt sett - sötaste, charmigaste och gladaste bebisen till folket på stan.
1 kommentar:
Så roligt att läsa alla tokigheter. Tove är väldigt smart, tycker mormor
Skicka en kommentar